Ibland bara drabbar verkligheten en så otroligt hårt.

Trots att viljan finns, så bara kapsejsar kroppen. Jag lyckas mer och mer sällan vinna med tjuren/trots och vilja. ?

Blir så otroligt otroligt ledsen och känner mig rätt värdelös ???

I måndags skulle jag åka tåg till jobb. Klev på 06.07 hemma och i Gävle skulle jag byta. (Redan här är jag egentligen rätt slut..... morgonen är inte min tid alls.) väl i Gävle ca 08.20, hörde jag i högtalarna att det blev buss till Örebro och vänligen gå till busstorget si och så .... avgångstid 08.27

Släpar en aptung resväska med jobbsaker samt min dator/väska ca 8kg och hissen strejkar... bara att släpa ner för trappen och ut till busstorget, (ca -23*/-25* ute också)

Efter ca 50 min (!!!!) utan vidare info av SJ Ang bussen, så inser jag det idiotiska att stå längre. DET KOMMER INGEN JÄVLA BUSS.
Totalt genomfrusen och ont överallt.... kikar på appen och ser att det går ett tåg om 11min till Stockholm...

Sagt och gjort, linkar tillbaka över torget , genom stationen upp på perrongen och tar tåget till Stockholm 09.17 Sedan byte till mitt lokaltåg 1.5h ca sittandes i bistron pga platsbrist.....

Därefter jobbmöte, planering och lite jobb....

Igår tisdag jobbade jag från ca 9.30-18.30 Sedan middag och så hjälpte jag till med förberedelser inför en 50års fest på torsdag, fram tills 21-isch.

Idag kom smällen.... vaknade med grus i ögonen, ömmande hud, fötter , huvud.... INGET funkar. Ljud gör mig förvirrad och dessutom gör det ont.
Lyckas ta mig till frukost och ner på jobbet till ca 9.40 stirrade på skrivbordet och papper utan att fatta nått.... huvudet värker som 17.

Gav upp plockandet och gick och la mig vid 10 och klev upp ca 14, gjorde ett halvhjärtat försök att jobba, men det blev köket och göra smörgåstårta tills ca 17 tiden istället, fortfarande som en dimma.

Därefter sängen igen med migränmedicin Och efter 1h blev det Treo... vid ca 20tiden tror jag, lyckades jag ta mig till middag. Mycket mindre migrän och värk, men inte helt vettig ännu.

Jag hatar och avskyr när kroppen bara stänger ner , funktion efter funktion. Känner mig värdelös och blääääääääääääää. ????

Nu mår jag hyfsat äntligen ca 23- tiden, och siktar på att försöka vakna 08 och därefter jobba medans dom har 50års kalaset uppe i huset.

Sov gott

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vårvindar friska Solsken och världens blåsväder, smältvatten och slask, porösa snökanter och ute på Ljungan glider majestätiska svanar omkring. Idag går jag sakta, försiktigt med mjuka rörelser och inga häftiga vridningar . Klarar mig utan s...

Så känns det när masker faller och sanningen visar sin fula nuna . När verkligheten träder in, obönhörlig och brutal. Känns som om jag sprungit gatlopp.... inför skrattande pekande folkmassor, avslöjad och avklädd. När fasaden inte klarar ...

Idag är det en sån dag... eller kväll. Hittade bilder på mitt sovrum då det bär inrett med saker efter farmor och farfar. Jag älskar att omge mig av saker med mening, minnen eller dess funktion. ...

Vilken dag, snacka om att kroppen och huvudet behöver vila. Igår kraschade jag totalt mentalt efter en fråga om min son, jag var inte förberedd på den alls och sorgen övermannade mig totalt. Soffan varvat med promenader med en fortfarande ic...

Igår kraschade världen på nytt Ångest och gråtattack , smärtan blir ohanterbar och luften tar slut. Saknar min bror , min son, min farmor...... men även morbror, andra nära och släktningar till mitt ex. Blir så trött i själen, alla dessa som...