Varit ute med Shakira en sväng

Postat ett brev

Visserligen med myrsteg, men ändå! Lätt haltande och med en otålig vovve

Skönt med luft!

Nu ska jag sova

Måndag idag, Fredrik jobbar

Helgen har varit rätt varierande måste jag tycka.

Tänker en del på hur jag skriver här på bloggen och jag inser att jag ofta vräker ur mig det som är för jobbigt att säga högt, sådant som gnager och stör

När jag skrivit ner det så lättar det lite lite, kan ibland även prata om det som varit jobbigt. Bloggen är inte till för att stryka någon medhårs utan den som läser har bestämt det själv och här skriver jag från hjärtat, ibland utan eftertanke också.förhoppningsvis lyser glädje igenom emellanåt, för jag har många glädjeämnen i mitt liv också. Jag tar nog det lite för givet på ett sätt, samtidigt som jag inte vill glädjas för mycket och för högt. Allt kan tas ifrån en, fortare än man förstår och det kan kännas som om att är jag för glad över något, så kan det försvinna. . . Oåterkalleligt

Dagarna som gått nu har varit jobbigt med kroppen. I torsdags hade vi storvisning med partylite och det är alltid en positiv energikälla. Däremot gillar inte min kropp riktigt den ansträngningen som behövs, eller anspänningen. Fredagen bjöd på förväntad baksmälla och trötthet, värk i muskelfästen, leder och så.

Natten mellan fredag och lördag går till världshistorien. . . Får inte sova eftersom det ilar och kör i benet. Alltså i fotleden, knäet, höften och i muskler. Har aldrig upplevt riktigt den typen av ont, gick inte att lyfta benet, inte låta det ligga kvar, inte att ligga i sängen, inte uppe och gå. . . Tårarna rinner igen och jag får så lov att käka mediciner. Lördagen försvinner i en smärtsam dimma mestadels, rastlösheten rasar i kroppen och jag vill bara göra saker hela tiden!
Tvättstugan hinns dock med, tack vare Fredrik som också sköter om Shakira.

Söndag var rätt ok, men jag kan inte stödja riktigt bra på benet utan värk och då valde vänster att också vara med i leken. Kvällen hade jag visning och jag fick skjuts dit, fixade den på nolltid och värken är otroligt jobbig. Muskelfästen under fötterna är inflammerade sedan tidigare och det gör att det är som att gå på krossat glas när jag går i tunna strumpor. Bäst är inne tofflor, raggisar är också ok.

Får skjuts hem igen och allt börjar om igen. Det är en så otroligt förlamande smärta när man inte kan vara stilla, inte röra sig, inte få lindring alls. Liniment hjälper i viss del upptäckte vi, liksom full dos av tradolan och Alvedon.

Idag ligger jag som en jävla latkossa i soffan och bara ser allt som ska göras, hunden skulle kanske vilja rastas och busa lite, hundår i drivor, partylite behöver ställas undan, räkningar in i pärmen men de är i alla fall inlagda.

Har ju julgardiner uppe och julsaker kvar framme.

Svårt att hitta positiva roliga saker idag. Blir rätt nere när kroppen hittar nya sätt att göra ont på, att sluta fungera på. Det tar ett tag att vänja om sig och värdera in allt, hitta var funktion ligger och begränsningar.

Så jag blir lite lätt förvånad, trodde jag kände mig kropp och dess olater.

Vilket strålande vinterväder! Klarblå himmel och solen skiner, synd att det är lite väl kallt, nästan minus 20 nu vid elva på dan.

Jag håller mig inne idag och vilar, sitter med en kopp kaffe och ser på alpint.

Igår hade jag en intensiv dag, på många sätt. Annika skulle till doktorn och det var jag ju orolig och nervös för. När hon sedan ringde och lät glad så släppte knuten i magen. Allt hade gått bra ändå och det ska kunna gå bra med en ny medicin. Mikael följde också med henne och de stannade kvar i stan så jag fick träffa dom båda på kvällen och bjöd dom på mat :-)

G går började dagen som vanligt med kaffe och sen började jag plocka ihop inför gårkvällens storvisning. Slog in saker i presentpapper, annat i cellofanooch ytterligare annat bara stuvades ner i packningen. Produkter och ljus packades också, liksom tyger och dukar.
Bilen blev tokfull för vi hade en tjej tills saker också, samt min tv och så var vittre stycken som åkte!

Vi var på plats på lokalen vid 15 och jobbet började med att färdigställa allt. Det är rätt mycket att göra innan gästerna kommer, skulle vara runt 70 st

Tack och lov så kommer micke och Annika och hjälper till med att möblera och duka, superskönt! Det gav oss andra mer tid till att koka kaffe och packa upp saker.

Folket ramlar in och det blir 42 gäster, 7 konsulter och så micke och Annika. Så strax över 50 totalt.

Klarade av hela kvällen utan mediciner, trots att det är kämpigt att vara så i ljuset, frontfigur. Men vet ju att förr har jag aldrig haft problem, så det var skönt att det gick fint.

Vi var hemma igen vid halv elva på kvällen och gud så glad Shakira blev över att vi var hemma igen, lilla gumman! Gnydde och pratade, trampade omkring och visade upp benet ;-)

Kroppen kraschade i soffan och fick hjälp med att få av mig kläderna och så värkmedicinen och så värmedynan under ryggen. Idag har man fysisk baksmälla, men det är helt ok det med för det var en givande dag igår.

Vilken dubbel känsla det är att få vara glad för dag

Förvirrande också, för hur kan man egentligen vara glad

Idag blev det en bra dag, basta
Började morgonen med att skala potatis, duka bordet. .

Vi skulle ha middagsgäster idag!

Först vankades det bio i stan, 100 åringen, med min far och fru samt Fredrik, därefter skulle vi äta middag här

Köttfärsbiffar på älgfärs, gräddsvampsås, potatis och vill efterrätt varma hjortron och vaniljglass.

Färsen kom via Fredrik och älgjakten

Svampen från höstens skogsturer i Njurunda med en god väninna

Hjortron från sommarens gyllengula myrar i liden. Varav en dag delades med min far, en väldigt speciell dag blev det. Första gången vi gör något liknande tillsammans!

I alla fall, i morse då!

Jag gillar förberedelser och som idag ha så mycket som möjligt klart tills vi återvänder från bion och ville äta, var det jag pysslade med

Kokade såsen med en liten bottenredning, fond, grädde, salt, peppar och så ca 4 msk torkad svamp. När det var klart stängde jag av plattan och på med locket.

Skalade och sköljde på potatisen, ställde kastrullen på spisen, bara att slå på.

Dukade fram på bordet, även små saker som dessertskedar vid tallrikarna, servetter, flasköppnare osv. Ställde in öl i kylen och tog fram rödvin och ställde på bordet. Glasen ställdes fram och ljusen förbereddes.

Färsen blandades med en mix av kryddpeppar, enbär, ingefära, salt, peppar, grädde ägg och ströbröd. Drog plast över och in i kylen i väntan på att bli stekt när vi kom hem!

Därefter fick bilen sig en omgång, trots att Fredrik var riktigt klen idag så skottade han fram den och hjälpte till att få bort flera decimeter snö på den. Vi piffade till den och så körde jag omkring lite så den skulle hinna tina upp ordentligt och få gå lite.

Därefter var det alldeles lagom att byta namn och åka efter far med fru och så bio i stan! Vilken film !! Snacka om måste ses om man inte gjort det, riktigt äckliga effekter, häftiga ljud, brutalitet, sorg, glädje, ironi. . . Allt!

Därefter hem och så bara slå på spisen och ta vid där jag slutade :-) älskar att dona i köket, det ger sinnesro. Kändes som om middagen uppskattades också, även om jag själv tyckte att biffarna blev lite torra och lite menlösa. Skjutsade sedan hem pappa och fru

Nu sitter jag i sängen med kaffe och ska sova. Imorgon blir det en stor dag, många utmaningar, hårt arbete och troligast mycket glädje och glada människor. Det ser jag fram mot

Sov gott

Vart är du.....

Satt som jag gör ibland och surfade runt... googlade på ditt namn

Knäppt kanske, men behöver bekräftelsen på att du funnits, levt och att du var på riktigt... knäppt.

  Så här såg Anders bil ut efter olyckan

Är glad att min Annika finns, att hon har sin Micke och att jag har Freddan.

Jag vet att Annika har sina demoner att slåss mot, liksom mig en massa sorger och förluster, mobbing och svåra val, sjukdommar... Men det känns som om hon har en inre styrka som bär henne över det allra tyngsta, som gör att hon härdar ut. Dessutom finns Micke vid hennes sida och stöttar, liksom hennes far.

Jag är stolt över mina två barn och jag hoppas jag får följa Annika och Micke tills livet är slut, se deras barn växa upp, dela deras glädjeämnen och svåra stunder.

Jo jo!

Här gör man middag, dukar och väntar in Fredrik. . .

Middagen blir alltså kall i väntan, helt enligt planen för den skulle bara värmas nu när han kom hem.

Redan när jag tog den ur ugnen anade jag oråd, så la en folie över och tänkte att det blir nog bra

Allt börjar när vi ska få maten ur långpannan, kniv stekspade och våld behövdes!
Högst tveksamt men optimistiskt värmer jag maten och så sätter vi oss

URK!

Bränt, torrt, segt, hårt . . . Inte gott någonstans

skyndar mig att rycka av Fredrik hans bit och ger till Shakira., vilket leder till jordens skratt attack, hon kan inte tugga heller!!!!!! Hon kämpar och kämpar, kröker på kroppen, sväljer och ttill sist lyckas hon få ner det.

Kastar resten i soporna och så får det bli smörgås till fika

Mitt råd

Spela inte något jävla "saga" spel på Facebook om du har tjockpannkaka som står i ugnen. . .

[Bild]

Underbara raggisar som farmor stickat.

Korta skaft, perfekt i låga kängor

Dubbel stickad häl, håller i evighet

Varm och skön som inne toffel

-Och så fin färg. Farmor tyckte också om lila och rosa, liksom jag gör, i alla fall rosa.

Älskade farmor så jag saknar dig!

Tänk vilken tid det ska ta för kroppen att tackla tandrots stöket.

Haft huvudvärk och ont som direkt i tanden när man tuggat aldrig så lite mot den. Det har varit svårt att ligga på höger sida också, när kinden tryckt mot kudden. Den biten går bättre, men febern åker upp och ner. Inte för att det är skyhög direkt men är man lågtemp i vanliga fall så är runt 38 jobbigt och uttröttande. Gruvar mig inför torsdag, då väntar en ny dust hos tandhygienisten och då får jag hoppas att kroppen inte däckar helt.

Idag har jag faktiskt varit ute och jobbat på kvällen, vilket var jobbigt men nödvändigt och dessutom ger det positiv energi att göra saker som gör folk glada.

Nu ligger jag i sängen och ska försöka sova i tid, imorgon blir det ett spännande möte och då ska man vara pigg och kanske helst vaken också. Det har varit.tillsammans några veckor nu med svårt att sova, drömmar och massa vakna, sova, vakna, toa, snurra, sova osv osv. Har ju medicin att ta men vill helst av allt inte ta mediciner alls, inga alls!

Ligger under dubbla täcken med mjukisarna på och tröja.

Frusen!