snart slår klockan midnatt och stöket uppe är i full gång.

Har just avslutat en session Skype med Freddan för jag kände mig så hemsjuk. Sitter här som vanligt vid mitt lilla bord och skriver och pratar för fullt. Då jag i ögonvrån, tvärsöver rummet uppfattar en person i spegeln... som står där min säng är.... uppfattar att den flyttar sig mot hallen och så skramlar det till ute i korridoren...

Flyger upp från stolen, tänder lampan i taket och ute i hallen med, hugger så tar i en handduk som jag draperar över spegeln så jag ska slippa se någon mer där i !

Strax därefter sätter jag mig så vid datorn igen, och på med lurarna över huvudet och pratar på med Freddan...

- Vad gör du? undrar han

-inget??

- kamerabilden av dig tippade ner sig en liten bit precis!

- oj... ja nej jag sitter helt stilla, säger jag och så känner jag hur det blir tuppskinn längs med in högra arm, dne som är utåt rummet till....

Hmm, en massa bus helt enkelt i rummet, och i huset!

Nu är jag alltså rätt mörkrädd av mig dessutom, så hur jag ska få någon vettig sömn det vette katten. Man får helt enkelt bestämma sig för att "nu ska jag sova" och "jag bryr mig inte mer om nått".... "BASTA"

--------------------

Rumsgrannarna skulle vara vänliga nog att banka på min dörr imorgon så jag inte missar frukosten igen ;-) Runt nio-snåret har vi bestämt oss för. Idag sov jag ju över frukosten och vaknade av att de knackade på och undrad eom jag skulle med på utflykten till skogen...

yrvaken så sa jag ju det att, ja jo det ska jag ju?

Men vad är klockan?? vilket ledde till tokskratt därute i korridoren då de vänligen upplyste mig om att klockan var nästan 10!

He he, ja ja, så länge det är ok för mig med så bjuder jag gärna på något glädjeskratt :-)

Ikväll har jag nog skrattat lika mycket som jag totalt gjort på många år, känns det som. Jag fick återberätta gårdagens dråpligheter från bassängen, vilket ledde till tokgarv av de som satt där runt om och så fortsatte jag med en historia som innefattade mig, en badring och vattenrutchkana.... suck!!

Men skratt blev det!

Dagen har också varit tuff, tror jag reagerar på massagen faktiskt. Har mått illa, haft dålig aptit och där emellan varit hungrig.... och när jag väl suttit vid bordet, så har inte maten kunnat gå att få ner.

Tiden här är omvälvande och det är lite skrämmande samtidigt, jag tycker att jag haft så mycket skrämmande händelser, livsförändringar och mera i mitt liv de sista åren så det räcker mer än nog egentligen och jag vill ju inte heller ändra på något i sak, som det är just nu.

Jag vill gärna hitta skrivglädjen, få en bättre vikt, stärka kroppen och försöka få lite balans. Det känns som om det kan vara lite av delmålen med denna vistelsen, men får nog känna efter och fundera lite till.

Nu är det hög tid att krypa till kojs och försöka få några timmars sömn, men lämnar lamporna tända ikväll.

Så har det nu gått en hel vecka nästan.....

OM man ska summera så blir det ju båda höga berg och djupa dalar.

Det blir så långa dagar så ibland känns det svårt att hålla isär vad som egentligen var över två dagar... för det kändes som en, och var det igår eller för två dar sedan eller tidigare denna dagen ....

Har i alla fall påbörjat en kur med bindvävsmassage för att må bättre i fibromyalgin/huvudvärk samt bättre cirkulation och sjukgymnastikbehandling som riktar in sig på mina höfter.

Igår blev jag ruskigt påverkad av massagen, blev helt sluddrig och trött, fick gå och sova ett tag. Följde upp med bassäng och Pilates och slutade med illamående.

Mår illa även idag, efter skogsutflykten skulle vi gå upp på lunchen och jag lassa för mig en portion. Satte mig till bords och började äta... men känner att det här vänder i magen på mig. Så drack lite vatten och höll de andra sällskap istället. Känner mig lite mysko i kroppen och magen, inte magsjuka kanske så, men olustig.

Här på flygeln är det trevligt folk, lättsamma att prata med. Blev lite känslan "Brevet från Kolonien" förut... ;-) Skönt att få skratta lite, och fördriva tiden lite på så vis. För ibland går tiden fruktansvärt sakta, längtar efter dotra något sanslöst, liksom efter Freddan och så vovvisen.

Har dagar när det är riktigt deppigt och trögt, då är det skönt med ett schema och tider att passa. Idag är ju första dagen också som jag varit utomhus.... makalöst.

Sitter just nu i mitt rum efter ett samtal via Skype med Freddan.

Bordet står vid fönstret så jag kan kika ut när jag skriver. Utsikten bjuder på en färgsprakande show, solnedgången över bergen och dalgången vid Faxälven (gissar jag att det är för den for jag över i Långsele, annars vet jag att Ångermanälven rinner genom sollefteå). I skarp kontrast mot himmlen står det några tallar, vars toppar sträcker upp sig precis ovan bergen och utgör en fin förgrund. En vacker bild som jag önskar jag kunde fotat, men mobilen är för dålig för det.

Ett litet puder av snö ligger på backen också, gräset sticker upp lite här och var. Omgivningarna bjuder på vacker skog med tall, björk och lärk varvat med hissnande utsikter ner mot Sollefteå och älven. Blånande berg och djupa dalar ger utrymme för dagdrömmeri när man är ute och strosar.

Nej nu är det dags att räta upp kroppen lite, sträcka på sig efter att ha suttit i fotöljen någon timme. Ska släpa mig bort mot gymmet och blänga på maskinerna lite och se om de kan locka mig tilll någon ambitiös ansträngning...

Sov väl över frukosten idag, vaknade av att en knackade på dörren!

Nu sitter vi ute i skogen i en gapahuk, eldar och kokar kaffe över brasan.

Mys!