Direktlänk till inlägg 23 maj 2016
En rätt trött och bruten Lena idag.
Har upplevt en av de mest turbulenta tiderna på många år. Dessa sista månader går absolut till världshistorien.
Jag är just i ett värkskov, som triggades igång av ett alltför stort stresspåslag, för många ambitiösa åtaganden och frekventa viruspåhopp.
Blir så leds och besviken när kroppen säger upp sig så kapitalt, benen bär dåligt, ryggslutet moler och skär liksom höfter, knän och hälar och axlar.
Jag är dessutom rätt desillusionerad, förvirrad och ärligt ledsen, något som jag verkligen tar avstånd kom exploderandes tillbaka upp i ansiktet på mig, trodde jag gjorde något bra och meningsfullt, som var värt något, men tydligen inte.
Nu samlar jag förtvivlat ihop sprillrorna av ett trasigt sinne, själ och kropp.
Vilken dag, snacka om att kroppen och huvudet behöver vila. Igår kraschade jag totalt mentalt efter en fråga om min son, jag var inte förberedd på den alls och sorgen övermannade mig totalt. Soffan varvat med promenader med en fortfarande ic...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
|||||||||
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
|||
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
|||
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
|||
23 | 24 | 25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
|||
30 |
31 |
||||||||
|