Jisses, igen!

Jag vet inte hur många nätter på rad jag legat vaken nu. Tankarna snurrar och snor, kroppen värker på allehanda vis.

När till sist morgonen gryr är jag utmattad och tömd på energi. Förmiddagen går åt till att vakna, äta gröt och försöka få igång systemet, att inte sova timmetals där och då är det klurigaste....ögonen blytunga, det ringer i öronen, susar i kroppen.

Dagarna är intensiva på olika sätt, ingen är den andra lik. Den sista tiden har handlat mycket om problemlösning och konflikthantering vilket i sig kan vara givande och spännande om allt går åt ett gemensamt håll, om parterna dock talar samma språk men på olika vis då blir det genast klart utmanande att lyckas jämka.

Jag har alltid tyckt om och känt mig rätt bra på att få människor att känna sig hörda och förstådda, åtminstone innan livet sket sig. Nu är det en otrolig kamp att hitta den balansen igen, diplomati och att lyssna in hur personen behöver bli hörd för att känna sig förstådd. Att sedan få oförtjänt negativ kritik och rena påhopp tillbaka, gör att jag blir rätt ledsen.

Att skylla på att det går så fort i ens tankar, att andra inte hinner med och då får lov att förstå bäst de vill, är en klart udda tankegång kan jag tycka. Då känns det som om empati står tillbaka för egot.
Jag brukar verkligen lägga mig vinn om att försöka lyssna på vad folk säger, hinna med en tanke på vad de inte säger högt, och om det behövs så frågar jag,
-Hur tänkte du nu?
Sedan kan man därefter inte lägga in för personliga värderingar och dra förhastade slutsatser och bestämma sig för tex hur den man pratar med mår, och lägga sig i hur personen handskas med måendet. För min egen del så har jag värk i princip alla dagar året om, men jag blir fullständigt galen och ledsen om någon bestämmer över mitt huvud vart min kapacitet räcker, då känner jag mig omyndigförklarad, borträknad, värdelös...jag vill i vart fall ha frågan! Och efter den tankegången försöker jag att behandla andra.


Våren och därefter sommaren är i antågande, det kliar i händerna efter jord, blommor...gräva, bygga...påta eller sitta ute i solen med en kaffe och njuta. Vi brukar försöka passa in några dagar hos pappa och hjälpa till med veden, kapa, klyva och trava. Hårt och slitigt arbete som är otroligt skönt för sinnet att göra. Jag vilar många ledsna tankar då kroppen får jobba ordentligt. Sedan får man handskas med värk och annan skit därefter.

Nej ni, om 4tim är vi hos vetrinären med lilla damen och det kan kanske vara bra om jag sov en liten stund, försöka få dygnet att vända, att få sömnen på rätt tid igen vore klart trevligt.

God morgon eller sov gott
<3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ibland bara drabbar verkligheten en så otroligt hårt. Trots att viljan finns, så bara kapsejsar kroppen. Jag lyckas mer och mer sällan vinna med tjuren/trots och vilja. ? Blir så otroligt otroligt ledsen och känner mig rätt värdelös ??? I må...

Vårvindar friska Solsken och världens blåsväder, smältvatten och slask, porösa snökanter och ute på Ljungan glider majestätiska svanar omkring. Idag går jag sakta, försiktigt med mjuka rörelser och inga häftiga vridningar . Klarar mig utan s...

Så känns det när masker faller och sanningen visar sin fula nuna . När verkligheten träder in, obönhörlig och brutal. Känns som om jag sprungit gatlopp.... inför skrattande pekande folkmassor, avslöjad och avklädd. När fasaden inte klarar ...

Idag är det en sån dag... eller kväll. Hittade bilder på mitt sovrum då det bär inrett med saker efter farmor och farfar. Jag älskar att omge mig av saker med mening, minnen eller dess funktion. ...

Vilken dag, snacka om att kroppen och huvudet behöver vila. Igår kraschade jag totalt mentalt efter en fråga om min son, jag var inte förberedd på den alls och sorgen övermannade mig totalt. Soffan varvat med promenader med en fortfarande ic...