Efter en totalt hopplös natt, som slutade med sömntablett vid halv två, så fortsatte dagen med lätt feber och en värkande kropp.

Min chrons har bestämt sig för att tala om att den finns, så jag har gått ner 3 kilo på en vecka knappt. Det är ju bra, bara man slipper smärtor, lätt feber och att man blir så slut. Detta gör sig gärna påmint under natten, eller när man är ute och far :-(

Idag hade vi bestämt att vi skulle ner till Fs mor och far för att bjuda dem på middag, en matpaj . . . Något jag faktiskt är rätt bra på. Idag behagade dock inget bli som jag ville. Degen blev inte elastisk, gick inte att kavla trots att jag kylde den i omgångar. Ja Ja, smaken blev till sist ganska ok.

Väl hemma igen så kraschade jag på soffan, med vansinnig värk överallt och näst intill nackspärr. F Fiasko hjälpt mig med vetekudde och lätt massage. Nu ska jag försöka få lite sömn.

Känner mig så misslyckad när kroppen strejkar och inget går som jag tänker.