Vart är du.....

Satt som jag gör ibland och surfade runt... googlade på ditt namn

Knäppt kanske, men behöver bekräftelsen på att du funnits, levt och att du var på riktigt... knäppt.

  Så här såg Anders bil ut efter olyckan

Är glad att min Annika finns, att hon har sin Micke och att jag har Freddan.

Jag vet att Annika har sina demoner att slåss mot, liksom mig en massa sorger och förluster, mobbing och svåra val, sjukdommar... Men det känns som om hon har en inre styrka som bär henne över det allra tyngsta, som gör att hon härdar ut. Dessutom finns Micke vid hennes sida och stöttar, liksom hennes far.

Jag är stolt över mina två barn och jag hoppas jag får följa Annika och Micke tills livet är slut, se deras barn växa upp, dela deras glädjeämnen och svåra stunder.