Dagen börjad ei lugn takt, vaknade före kllckan och försökte ligg akvar och dr amig lite

låta kroppen vakna sakta

Ringde freddan och sa god morgon

Tussade till sist upp till matsalen för frukost, vilket visade sig att dagens gröt, var risgrynsgröt! Dock utan socker, men väl med kanel och äpplemos :-)

Har inte varit utomhus idag, inga prommenader och inga gympapass... kroppen behövde återhämtning efter gårdagens helkrasch. Däremot så har jag varit på massage och haft min vetekudde varm och go hela dagen.

Föreläsningarna här är alltid matnyttiga att lyssna på, alltid finns det något som fastnar och kanske väcker någon tanke.

Vi har haft ett riktigt långsamt tempo idag

Nu ska jag smyga in till Qi gong (stavning?) och se vad de gör!

Nu ska jag nog slå igen de blå och försöka ladda om inför imorgon

Man har alltid som störst planer när man går och sover. .
Imorgon! Då ska jag. . .

Jo jo!

Imorgon ska jag
vakna
Kliva upp
Äta frukost
, så långt vet jag!
:-)

Sov gott

Idag har det absolut varit en mycket varierad dag

Ingen utomhustur
Inget nobelpris tittande
Ingen middag

Måste faktiskt gå och titta på schemat för att komma ihåg vad vi gjort idag!

Nu vet jag varför, för att det inte varit just något speciellt

En lite seg och trist dag bitvis, varvat med trevligt umgänge. Gav lite massage till en ny vän här, lånade ut vetekudden och liniment med. Kändesrriktigt skönt att få pyssla om någon lite.

Dagen började gå krokigt där efter lunchen någonstans. Började få känningar efter gårdagens bravader och bytte om för ett speciellt gym pass

Funktionell grundträning, går ut på att öka rörligheten i alla leder, ryggen och jobba med alla muskelgrupper. Efter några övningar kommer kramperna i låren och min högra axel protesterar genom att inte fungerar helt sonika
Avslutar passet med en galet jobbig övning som jag med facit i hand skulle skippat... ligga på mage, stirra i mattan, upp med huvudet och benen i luften, håll kvar, samtidigt som man lyfter armarna i en rotation.

Men jag har testat nu och vet att det inte är för mig!

Kraschade platt där på magen och låg kvar i många minuter, allt snurrade, värkte och jag var illamående. Hade Tack och lov tid strax efter hos sjukgymnasten min och vid det laget rann tårarna.

Hade fint, vänligt sällskap av några här i huset som satt med mig tills jag skulle in på behandlingen

Väl klar så lyckades jag ta mig på rummet och där tog batteriet i kroppen slut och jag tänkte att jag blir utan middag
Knack knack!

Tassar upp och öppnar dörren och där står grannen och vill kolla läget! Samma som jag hjälpte med massage tidigare idag för den delen, och vips så hade jag The och smörgåsar på rummet vid sängen!!! Underbara människa, det är så gulliga allihop här i huset och kanske blir det självklart lite extra nära med de som bor i min flygel.

Nu har jag vilat i 4 timmar ooch ska gå efter lite mer The!

en stund i bassängen blev det ikväll!

Först massage, lunch, och annat sen middag och så bassängen. . .

Bollkrig. . .
Ja så vuxna vi är så är det ändå rätt skönt att leka och busa. Bollar for omkring som projektiler, musiken strömmade ur högtalarna och det var en riktigt glad stund.
Efter en timmes bus klev jag upp och in i bastun och så vatten på aggregatet. .
Underbart!

Nu blir det sova och se vad kroppen tycker när man vaknar.

På vägen upp till kostköket passerade jag ett fönster och tittade ut

Detta är vad som mötte mitt öga :-)

Efter ett tufft gympass och lite vila väntar nu kvällsmaten!

Denna dag bjuder på vackert vinter väder med minusgrader och frost över alla grenar

Snön är fortfarande bara som ett tunt puder, så pass att man ser att det är vinter

Solen orkar knappt upp över stadens tak och de första stålarna letar sig in i samlingssalens höga fönster, lyser oss i ögonen och lockar till en paus på balkongen för att betrakta stunden

Känslan är lätt magisk, gripande vacker när vi följer dess enträgna kamp om att stiga högt på himlen.

Just nu sitter jag i mitt rum och njuter av dess varma stråla, varsamt silade genom silvergranarnas täta grenverk. Sitter här och skriver vykort och funderar, väntar in klockan lite, det är snart dags för massage.

Tänker på alla hemma och längtar dit, hem.
Samtidigt mår jag bra här och maten är god.

Nu har jag varit runt området och lyssnat lite till historien!

Rundturen påbörjades vid entrén där en trevlig kvinna mötte upp och så tog vi oss an turen.

Ute mellan huset fick vi oss förklarat vid de olika byggnaderna används till numera och att vissa är 2kallställda" över vintern just för att det är för få personer här. Därefter siktade vi in oss på promenadslingan ovanför här, i skogen. Vi blev snabbt rödblommiga och smått frost bitna i kinderna, men så länge vi rörde på oss så kändes det riktigt bra.

    "hårnålstallen"

Här stannade vi till och tittade på alla små hårnålar som hänger på grova spikar inkörda i tallen. Hit gick TBCpatienterna och satte en nål som minne att de klarat av prommenaden hit, jag gissar att det är några hundra meter upp hit kanske, på relativt platt mark.

Skogen är magisk och man går gärna och dagdrömmer, run tomkring finns små högar/pyramider av stenar som man byggt upp, det sitter saker i träden, namnteckningar inristade i stenar..

Känns som om skogen är full i hemliga budskap, som ett eko från svunna tider. Att alla de som gått här i skogarna, förtvilat kämpande efter hälsa mot en då obotlig bacill, verkligen lämnar avtryck och ibland påtagliga bevis.

    en liten genväg upp till utsikten över ångermanälven

Här blev det då lite mera motlut och en lite vindlande vacker, trollsk stig in i skogsluttningen. Det är otrligt vackert med all pudersnö som lagt sig som ett tunnt tunnt täcke överallt.

  uppe vid utsikten så, och vi pustar ut! Det är en lite brant stigning hit upp och med dessa minusgrader så blir dte lite extra tufft med frosten som biter en i kinder och näsa. Längst bort över älven svävar en järnvägsbro, en av sveriges högsta ska det ha varit och kanske är den det ännu. Utsikten är förtrollande, sugande och här vill man stanna länge och stå och titta. Jag förstår att tex Helmer Osslund fann stor inspiration här.

Vi fortsätter vår runda ner längs en ny stig, den går efter bergskanten och inne i skogen skymtar numrerade fågelholkar, skägglav på träden och man väntar sig bara att någon figur från John Bauer ska titta fram.

Min kompass (inre) fick en rejäl omsnurrning, så vid denna första utkik så vart allt helt knasigt :-) Kändes inte som om Sollefteå låg åt det hållet för solen gick ju upp nästan rakt över på morgonen.... och det är ju Öster ;-) MEn när vi fortsatte vår väg genom skogen så frågade jag, "åt vilket håll rinner älven?" och detvisade att vi gick i samma riktning som den rann och strax rundade vi en krök och såg hur Faxälven rann samman med Ångermanälven och där nedanför alla nipor och näs, längst bort såg vi också sollefteå och dess vackr ainramning av Hallsta berget.

  en utsikt som ska finnas avbildad i tavlor

      stiftelsen Majblomman grundades just för at tstötta TBCforskning och vård och vid denna utsikt fanns ett majblommeträd :-)

Det finns fullt med sådana här små upptäckter att göra runt om i dessa skogar och det är intressant att få lite mer bakgrund också. Jag känner ju ekot från förr i väggarna här, ser foton och det hänger tavlor överallt på alla väggar.

Efter ungefär en timme var vi nere igen vid Hälsohemmets baksida och gick runt för att titta på liggsalarna och kryddträdgården. Vid det laget var jag rejält frusen i ansiktet och frosten hade lagt sig i hårtopparna med ;-) Tack och lov så har jag både varma och vackra vantar och mössa som mamsen stickat till mig, och de värmde skönt! Precis som på sanatorietiden så är just uteluften mycket viktig här och prommenader uppmuntras starkt.

Så var det första av dagens aktiviteter till ända och nu väntar lunchen uppe i samlingssalen, därefter lite vila och så blir det faktiskt en kort sejour med jobb i Långsele ikväll.

snart slår klockan midnatt och stöket uppe är i full gång.

Har just avslutat en session Skype med Freddan för jag kände mig så hemsjuk. Sitter här som vanligt vid mitt lilla bord och skriver och pratar för fullt. Då jag i ögonvrån, tvärsöver rummet uppfattar en person i spegeln... som står där min säng är.... uppfattar att den flyttar sig mot hallen och så skramlar det till ute i korridoren...

Flyger upp från stolen, tänder lampan i taket och ute i hallen med, hugger så tar i en handduk som jag draperar över spegeln så jag ska slippa se någon mer där i !

Strax därefter sätter jag mig så vid datorn igen, och på med lurarna över huvudet och pratar på med Freddan...

- Vad gör du? undrar han

-inget??

- kamerabilden av dig tippade ner sig en liten bit precis!

- oj... ja nej jag sitter helt stilla, säger jag och så känner jag hur det blir tuppskinn längs med in högra arm, dne som är utåt rummet till....

Hmm, en massa bus helt enkelt i rummet, och i huset!

Nu är jag alltså rätt mörkrädd av mig dessutom, så hur jag ska få någon vettig sömn det vette katten. Man får helt enkelt bestämma sig för att "nu ska jag sova" och "jag bryr mig inte mer om nått".... "BASTA"

--------------------

Rumsgrannarna skulle vara vänliga nog att banka på min dörr imorgon så jag inte missar frukosten igen ;-) Runt nio-snåret har vi bestämt oss för. Idag sov jag ju över frukosten och vaknade av att de knackade på och undrad eom jag skulle med på utflykten till skogen...

yrvaken så sa jag ju det att, ja jo det ska jag ju?

Men vad är klockan?? vilket ledde till tokskratt därute i korridoren då de vänligen upplyste mig om att klockan var nästan 10!

He he, ja ja, så länge det är ok för mig med så bjuder jag gärna på något glädjeskratt :-)

Ikväll har jag nog skrattat lika mycket som jag totalt gjort på många år, känns det som. Jag fick återberätta gårdagens dråpligheter från bassängen, vilket ledde till tokgarv av de som satt där runt om och så fortsatte jag med en historia som innefattade mig, en badring och vattenrutchkana.... suck!!

Men skratt blev det!

Dagen har också varit tuff, tror jag reagerar på massagen faktiskt. Har mått illa, haft dålig aptit och där emellan varit hungrig.... och när jag väl suttit vid bordet, så har inte maten kunnat gå att få ner.

Tiden här är omvälvande och det är lite skrämmande samtidigt, jag tycker att jag haft så mycket skrämmande händelser, livsförändringar och mera i mitt liv de sista åren så det räcker mer än nog egentligen och jag vill ju inte heller ändra på något i sak, som det är just nu.

Jag vill gärna hitta skrivglädjen, få en bättre vikt, stärka kroppen och försöka få lite balans. Det känns som om det kan vara lite av delmålen med denna vistelsen, men får nog känna efter och fundera lite till.

Nu är det hög tid att krypa till kojs och försöka få några timmars sömn, men lämnar lamporna tända ikväll.