Direktlänk till inlägg 27 januari 2014

förvåning

Av Lena - 27 januari 2014 14:51

Måndag idag, Fredrik jobbar

Helgen har varit rätt varierande måste jag tycka.

Tänker en del på hur jag skriver här på bloggen och jag inser att jag ofta vräker ur mig det som är för jobbigt att säga högt, sådant som gnager och stör

När jag skrivit ner det så lättar det lite lite, kan ibland även prata om det som varit jobbigt. Bloggen är inte till för att stryka någon medhårs utan den som läser har bestämt det själv och här skriver jag från hjärtat, ibland utan eftertanke också.förhoppningsvis lyser glädje igenom emellanåt, för jag har många glädjeämnen i mitt liv också. Jag tar nog det lite för givet på ett sätt, samtidigt som jag inte vill glädjas för mycket och för högt. Allt kan tas ifrån en, fortare än man förstår och det kan kännas som om att är jag för glad över något, så kan det försvinna. . . Oåterkalleligt

Dagarna som gått nu har varit jobbigt med kroppen. I torsdags hade vi storvisning med partylite och det är alltid en positiv energikälla. Däremot gillar inte min kropp riktigt den ansträngningen som behövs, eller anspänningen. Fredagen bjöd på förväntad baksmälla och trötthet, värk i muskelfästen, leder och så.

Natten mellan fredag och lördag går till världshistorien. . . Får inte sova eftersom det ilar och kör i benet. Alltså i fotleden, knäet, höften och i muskler. Har aldrig upplevt riktigt den typen av ont, gick inte att lyfta benet, inte låta det ligga kvar, inte att ligga i sängen, inte uppe och gå. . . Tårarna rinner igen och jag får så lov att käka mediciner. Lördagen försvinner i en smärtsam dimma mestadels, rastlösheten rasar i kroppen och jag vill bara göra saker hela tiden!
Tvättstugan hinns dock med, tack vare Fredrik som också sköter om Shakira.

Söndag var rätt ok, men jag kan inte stödja riktigt bra på benet utan värk och då valde vänster att också vara med i leken. Kvällen hade jag visning och jag fick skjuts dit, fixade den på nolltid och värken är otroligt jobbig. Muskelfästen under fötterna är inflammerade sedan tidigare och det gör att det är som att gå på krossat glas när jag går i tunna strumpor. Bäst är inne tofflor, raggisar är också ok.

Får skjuts hem igen och allt börjar om igen. Det är en så otroligt förlamande smärta när man inte kan vara stilla, inte röra sig, inte få lindring alls. Liniment hjälper i viss del upptäckte vi, liksom full dos av tradolan och Alvedon.

Idag ligger jag som en jävla latkossa i soffan och bara ser allt som ska göras, hunden skulle kanske vilja rastas och busa lite, hundår i drivor, partylite behöver ställas undan, räkningar in i pärmen men de är i alla fall inlagda.

Har ju julgardiner uppe och julsaker kvar framme.

Svårt att hitta positiva roliga saker idag. Blir rätt nere när kroppen hittar nya sätt att göra ont på, att sluta fungera på. Det tar ett tag att vänja om sig och värdera in allt, hitta var funktion ligger och begränsningar.

Så jag blir lite lätt förvånad, trodde jag kände mig kropp och dess olater.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Lena - 8 februari 2018 00:14

Ibland bara drabbar verkligheten en så otroligt hårt. Trots att viljan finns, så bara kapsejsar kroppen. Jag lyckas mer och mer sällan vinna med tjuren/trots och vilja. ? Blir så otroligt otroligt ledsen och känner mig rätt värdelös ??? I må...

Av Lena - 23 mars 2017 14:41


Vårvindar friska Solsken och världens blåsväder, smältvatten och slask, porösa snökanter och ute på Ljungan glider majestätiska svanar omkring. Idag går jag sakta, försiktigt med mjuka rörelser och inga häftiga vridningar . Klarar mig utan s...

Av Lena - 22 mars 2017 22:42


Så känns det när masker faller och sanningen visar sin fula nuna . När verkligheten träder in, obönhörlig och brutal. Känns som om jag sprungit gatlopp.... inför skrattande pekande folkmassor, avslöjad och avklädd. När fasaden inte klarar ...

Av Lena - 9 februari 2017 19:32

Idag är det en sån dag... eller kväll. Hittade bilder på mitt sovrum då det bär inrett med saker efter farmor och farfar. Jag älskar att omge mig av saker med mening, minnen eller dess funktion. ...

Av Lena - 27 december 2016 21:11

Vilken dag, snacka om att kroppen och huvudet behöver vila. Igår kraschade jag totalt mentalt efter en fråga om min son, jag var inte förberedd på den alls och sorgen övermannade mig totalt. Soffan varvat med promenader med en fortfarande ic...

Kategorier

Senaste inläggen

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2 3
4
5
6 7
8
9 10
11
12
13 14 15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2014 >>>

Presentation

Gästbok

Besöksstatistik

Sök i bloggen

Arkiv

RSS

gästbok


Ovido - Quiz & Flashcards