Denna dag bjuder på vackert vinter väder med minusgrader och frost över alla grenar

Snön är fortfarande bara som ett tunt puder, så pass att man ser att det är vinter

Solen orkar knappt upp över stadens tak och de första stålarna letar sig in i samlingssalens höga fönster, lyser oss i ögonen och lockar till en paus på balkongen för att betrakta stunden

Känslan är lätt magisk, gripande vacker när vi följer dess enträgna kamp om att stiga högt på himlen.

Just nu sitter jag i mitt rum och njuter av dess varma stråla, varsamt silade genom silvergranarnas täta grenverk. Sitter här och skriver vykort och funderar, väntar in klockan lite, det är snart dags för massage.

Tänker på alla hemma och längtar dit, hem.
Samtidigt mår jag bra här och maten är god.

Nu har jag varit runt området och lyssnat lite till historien!

Rundturen påbörjades vid entrén där en trevlig kvinna mötte upp och så tog vi oss an turen.

Ute mellan huset fick vi oss förklarat vid de olika byggnaderna används till numera och att vissa är 2kallställda" över vintern just för att det är för få personer här. Därefter siktade vi in oss på promenadslingan ovanför här, i skogen. Vi blev snabbt rödblommiga och smått frost bitna i kinderna, men så länge vi rörde på oss så kändes det riktigt bra.

    "hårnålstallen"

Här stannade vi till och tittade på alla små hårnålar som hänger på grova spikar inkörda i tallen. Hit gick TBCpatienterna och satte en nål som minne att de klarat av prommenaden hit, jag gissar att det är några hundra meter upp hit kanske, på relativt platt mark.

Skogen är magisk och man går gärna och dagdrömmer, run tomkring finns små högar/pyramider av stenar som man byggt upp, det sitter saker i träden, namnteckningar inristade i stenar..

Känns som om skogen är full i hemliga budskap, som ett eko från svunna tider. Att alla de som gått här i skogarna, förtvilat kämpande efter hälsa mot en då obotlig bacill, verkligen lämnar avtryck och ibland påtagliga bevis.

    en liten genväg upp till utsikten över ångermanälven

Här blev det då lite mera motlut och en lite vindlande vacker, trollsk stig in i skogsluttningen. Det är otrligt vackert med all pudersnö som lagt sig som ett tunnt tunnt täcke överallt.

  uppe vid utsikten så, och vi pustar ut! Det är en lite brant stigning hit upp och med dessa minusgrader så blir dte lite extra tufft med frosten som biter en i kinder och näsa. Längst bort över älven svävar en järnvägsbro, en av sveriges högsta ska det ha varit och kanske är den det ännu. Utsikten är förtrollande, sugande och här vill man stanna länge och stå och titta. Jag förstår att tex Helmer Osslund fann stor inspiration här.

Vi fortsätter vår runda ner längs en ny stig, den går efter bergskanten och inne i skogen skymtar numrerade fågelholkar, skägglav på träden och man väntar sig bara att någon figur från John Bauer ska titta fram.

Min kompass (inre) fick en rejäl omsnurrning, så vid denna första utkik så vart allt helt knasigt :-) Kändes inte som om Sollefteå låg åt det hållet för solen gick ju upp nästan rakt över på morgonen.... och det är ju Öster ;-) MEn när vi fortsatte vår väg genom skogen så frågade jag, "åt vilket håll rinner älven?" och detvisade att vi gick i samma riktning som den rann och strax rundade vi en krök och såg hur Faxälven rann samman med Ångermanälven och där nedanför alla nipor och näs, längst bort såg vi också sollefteå och dess vackr ainramning av Hallsta berget.

  en utsikt som ska finnas avbildad i tavlor

      stiftelsen Majblomman grundades just för at tstötta TBCforskning och vård och vid denna utsikt fanns ett majblommeträd :-)

Det finns fullt med sådana här små upptäckter att göra runt om i dessa skogar och det är intressant att få lite mer bakgrund också. Jag känner ju ekot från förr i väggarna här, ser foton och det hänger tavlor överallt på alla väggar.

Efter ungefär en timme var vi nere igen vid Hälsohemmets baksida och gick runt för att titta på liggsalarna och kryddträdgården. Vid det laget var jag rejält frusen i ansiktet och frosten hade lagt sig i hårtopparna med ;-) Tack och lov så har jag både varma och vackra vantar och mössa som mamsen stickat till mig, och de värmde skönt! Precis som på sanatorietiden så är just uteluften mycket viktig här och prommenader uppmuntras starkt.

Så var det första av dagens aktiviteter till ända och nu väntar lunchen uppe i samlingssalen, därefter lite vila och så blir det faktiskt en kort sejour med jobb i Långsele ikväll.

snart slår klockan midnatt och stöket uppe är i full gång.

Har just avslutat en session Skype med Freddan för jag kände mig så hemsjuk. Sitter här som vanligt vid mitt lilla bord och skriver och pratar för fullt. Då jag i ögonvrån, tvärsöver rummet uppfattar en person i spegeln... som står där min säng är.... uppfattar att den flyttar sig mot hallen och så skramlar det till ute i korridoren...

Flyger upp från stolen, tänder lampan i taket och ute i hallen med, hugger så tar i en handduk som jag draperar över spegeln så jag ska slippa se någon mer där i !

Strax därefter sätter jag mig så vid datorn igen, och på med lurarna över huvudet och pratar på med Freddan...

- Vad gör du? undrar han

-inget??

- kamerabilden av dig tippade ner sig en liten bit precis!

- oj... ja nej jag sitter helt stilla, säger jag och så känner jag hur det blir tuppskinn längs med in högra arm, dne som är utåt rummet till....

Hmm, en massa bus helt enkelt i rummet, och i huset!

Nu är jag alltså rätt mörkrädd av mig dessutom, så hur jag ska få någon vettig sömn det vette katten. Man får helt enkelt bestämma sig för att "nu ska jag sova" och "jag bryr mig inte mer om nått".... "BASTA"

--------------------

Rumsgrannarna skulle vara vänliga nog att banka på min dörr imorgon så jag inte missar frukosten igen ;-) Runt nio-snåret har vi bestämt oss för. Idag sov jag ju över frukosten och vaknade av att de knackade på och undrad eom jag skulle med på utflykten till skogen...

yrvaken så sa jag ju det att, ja jo det ska jag ju?

Men vad är klockan?? vilket ledde till tokskratt därute i korridoren då de vänligen upplyste mig om att klockan var nästan 10!

He he, ja ja, så länge det är ok för mig med så bjuder jag gärna på något glädjeskratt :-)

Ikväll har jag nog skrattat lika mycket som jag totalt gjort på många år, känns det som. Jag fick återberätta gårdagens dråpligheter från bassängen, vilket ledde till tokgarv av de som satt där runt om och så fortsatte jag med en historia som innefattade mig, en badring och vattenrutchkana.... suck!!

Men skratt blev det!

Dagen har också varit tuff, tror jag reagerar på massagen faktiskt. Har mått illa, haft dålig aptit och där emellan varit hungrig.... och när jag väl suttit vid bordet, så har inte maten kunnat gå att få ner.

Tiden här är omvälvande och det är lite skrämmande samtidigt, jag tycker att jag haft så mycket skrämmande händelser, livsförändringar och mera i mitt liv de sista åren så det räcker mer än nog egentligen och jag vill ju inte heller ändra på något i sak, som det är just nu.

Jag vill gärna hitta skrivglädjen, få en bättre vikt, stärka kroppen och försöka få lite balans. Det känns som om det kan vara lite av delmålen med denna vistelsen, men får nog känna efter och fundera lite till.

Nu är det hög tid att krypa till kojs och försöka få några timmars sömn, men lämnar lamporna tända ikväll.

Så har det nu gått en hel vecka nästan.....

OM man ska summera så blir det ju båda höga berg och djupa dalar.

Det blir så långa dagar så ibland känns det svårt att hålla isär vad som egentligen var över två dagar... för det kändes som en, och var det igår eller för två dar sedan eller tidigare denna dagen ....

Har i alla fall påbörjat en kur med bindvävsmassage för att må bättre i fibromyalgin/huvudvärk samt bättre cirkulation och sjukgymnastikbehandling som riktar in sig på mina höfter.

Igår blev jag ruskigt påverkad av massagen, blev helt sluddrig och trött, fick gå och sova ett tag. Följde upp med bassäng och Pilates och slutade med illamående.

Mår illa även idag, efter skogsutflykten skulle vi gå upp på lunchen och jag lassa för mig en portion. Satte mig till bords och började äta... men känner att det här vänder i magen på mig. Så drack lite vatten och höll de andra sällskap istället. Känner mig lite mysko i kroppen och magen, inte magsjuka kanske så, men olustig.

Här på flygeln är det trevligt folk, lättsamma att prata med. Blev lite känslan "Brevet från Kolonien" förut... ;-) Skönt att få skratta lite, och fördriva tiden lite på så vis. För ibland går tiden fruktansvärt sakta, längtar efter dotra något sanslöst, liksom efter Freddan och så vovvisen.

Har dagar när det är riktigt deppigt och trögt, då är det skönt med ett schema och tider att passa. Idag är ju första dagen också som jag varit utomhus.... makalöst.

Sitter just nu i mitt rum efter ett samtal via Skype med Freddan.

Bordet står vid fönstret så jag kan kika ut när jag skriver. Utsikten bjuder på en färgsprakande show, solnedgången över bergen och dalgången vid Faxälven (gissar jag att det är för den for jag över i Långsele, annars vet jag att Ångermanälven rinner genom sollefteå). I skarp kontrast mot himmlen står det några tallar, vars toppar sträcker upp sig precis ovan bergen och utgör en fin förgrund. En vacker bild som jag önskar jag kunde fotat, men mobilen är för dålig för det.

Ett litet puder av snö ligger på backen också, gräset sticker upp lite här och var. Omgivningarna bjuder på vacker skog med tall, björk och lärk varvat med hissnande utsikter ner mot Sollefteå och älven. Blånande berg och djupa dalar ger utrymme för dagdrömmeri när man är ute och strosar.

Nej nu är det dags att räta upp kroppen lite, sträcka på sig efter att ha suttit i fotöljen någon timme. Ska släpa mig bort mot gymmet och blänga på maskinerna lite och se om de kan locka mig tilll någon ambitiös ansträngning...

Sov väl över frukosten idag, vaknade av att en knackade på dörren!

Nu sitter vi ute i skogen i en gapahuk, eldar och kokar kaffe över brasan.

Mys!

Rundar av en lång dag med lite idol

Just avslutat en kväll som började med bollkrig och balanssvårigheter i varmvattenbassängen, vilket resulterade i ofrivilliga baklänges volter och asgarv. Det följdes av Pilates pass och till sist illamående.

Upplevt underbar massage, god lunch och så har jag sjungit i grupp, skrivit och läst upp det också.

Sovit och vilat

Funderat

Jobbat en del partylite också :-)

Skrivkurs
Julfint

Fredagen den 6e december och snön ligger gnistrande vit utanför mitt fönster.

En vän, gäst i huset, har försett de flesta av oss på flygeln med adventsstakar så lite julkänsla infinner sig.

Igår blev en dag med många tankar och mycket längtan, slutade i tårar och vemod. Ändå innefattade den en hel del positivt, som för mig annorlunda massage form som verkar hjälpa min kropp att må bra.
Var med på ett pass i gympasalen och ett pass i styrkehallen också.

Dagarna går i ett här, hade lika gärna varit här ett år som en vecka. Det blir svårt att hålla isär.

Trivs med folk och omgivning, maten är god och föreläsningarna intressanta.

Idag började morgonen 7.15med behandling hos sjukgymnasten och sanslöst bra övningar för mina höfter, nu klockan 10 väntar fortsättning med massage!